Alltså

Det här med känslorna som är så överväldigande över sitt barn. Obeskrivligt!
 
En liten ärta...som Arvids morfar skulle sagt om de små tårna.
 
Helgen är här och jag har just sjunkit ned i soffan efter att ha lagt sonen, som var trött till den yttersta gränsen.
Maken har rivstartat jobbet och är nu iväg på höstens första läger.
 
Nu blir det det lite bokläsning innan filmmys...om jag håller mig vaken. 
Toodiloo!
Karin
2013-09-03 @ 21:08:25

Han är ju så go! Vill bara krama och pussa den lille sötingen :-*

Sarah
2013-09-05 @ 22:09:57
URL: http://sarahostdujavi.blogg.se/

Så söt! Jag vet verkligen vad du menar. Man sitter där och är bara helt fascinerad av hur man lyckats skapa något sådant och hur mycket kärlek man kan känna för en annan människa. Det är djupt de där. :)
Kul att titta in på din blogg ^^
/ Sarah

Fru Lilja
2013-09-06 @ 20:30:26

Du är en supermamma Maria - full av tålamod och värme.
Som nybliven mamma förstår jag nu vad som menas med den där överväldigande kärleken och ömheten. Jag kan inte se mig mätt på Signe! Inte krama mig mätt heller, trots kräks på axeln ibland.




Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mariabo

om vardagsting helt enkelt.

RSS 2.0