Du lilla liv

Tänk att du lilla liv låg och gotta till dig, nio månader, i mammas mage.
Vi tar oss nu en sovstund liggandes bredvid varandra i soffan, du inlindad i pappas kofta. Du lilla barn.

Vilken otrolig tacksamhet jag gång på gång översköljs av.
Två fantastisk fina pojkar och en otrolig make. Ord är fjuttiga i sammanhanget. 








Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

mariabo

om vardagsting helt enkelt.

RSS 2.0