27 september.

Då var det dags igen. Leta bil. Tips mottages tacksamt!
Sitter vid skrivbordet med skolböckerna uppslagna och datorn igång. I bakgrunden hör jag klassisk musik - p2 är kanon! Har en ganska hyffsad pluggdag och tack o lov för det. Denna veckan gäller det att få en hel del gjort för sen bär det av till Uppsala ett par dagar.
Jag har tagit vid en stickning som Per påbörjade för ett par år sen. Rundstickning (med fyra stickor) som förhoppningsvis blir en mössa i slutändan. Men nu har en av stickorna brutits av (hur jag nu kunnat lyckas med detta!?) Men problemet är ju lätt o lösa..
Vi har också kommit igång med eldning i kaminen och den fungerar alldeles utmärkt. Dock lite orolig för om doften av brasan kommer sätta sig i möblerna/mattan!
Jag har börjat sjunga i kyrkokör och igår var det pastoratsfest i Beatebergs kyrka. Alla körerna i pastoratet har träffats ett par ggr för att öva in till gospelgudstjänst som alltså ägde rum igår. Det blev succé och det var riktigt roligt! Imorrn återgår vi till "normala" övningar..

Back on track

Tänk att man vänjer så snabbt vid en sak. I detta fall handlar det om allas vårt kära internet. Det som någon under 90-talet uttalde som att det vore en fluga och snart skulle gå över...Ack så han bedrog sig!
Vi har alltså varit utan internet i ett par veckor men nu har vi funnit problemet. Tack o lov! Vi kan åter betala våra räkningar, jag kan plugga igen (ja jag går ju delvis å distans) och vardagen blir lixom lite enklare helt enkelt.
Hösten och kylan börjar krypa sig allt närmre. Det märks också på våra fd nya husdjur. Mössen. Hittills har vi (läs Per) fångat fyra stycken och nu har det varit lugnt på den fronten ett par dagar. Hoppas innerligt det fortsätter så.
Jag börjar komma igång med mina studier och det känns faktiskt rätt bra. Börjar också inse att det kan vara läge att kolla runt efter jobb. Hualigen!

Har Du ngn bra bil till salu, by the way!?

Otroligt trögt.

Det går verkligen trögt att komma igång med mina studier.
Jag kikar i kalendern och gör en plan över min vardag. Jag gör upp delmål. Min plan verkar lätt och strukturerad. I själva verket skulle jag kunna göra klart denna termin (sista terminen på min utbildning) lätt som en plätt. Jag vet ju att jag fixar det.
Men det är otroligt motigt att komma igång.
Tanken på att jobba lockar ngt hejdlöst. Jag trivs med mitt val om att en dag få arbeta som undersköterska. Jag påminner mig snabbt om att många av dom känslorna beror på min arbetsplats i Uppsala. Där trivdes jag mycket bra. Ett otrolgigt givande arbete, gott arbetslag. Jag fanns där för patienterna och gav dem både fysisk men också psykisk stöttning. Jag mötte människor som fått chockbesked. Kris, rädsla, nedstämdhet, frågor - varför just jag, men också dom som kunde vara positiva trots att livet snart var slut...Otroliga kontraster och jag som personal ska i ena rummet stötta i nedstämdheten medan i nästa rum, kanske vägg i vägg, få glädjas o skratta tillsammans. Det är obeskrivligt!
Men allt har sin tid. Nu har jag inget arbete, och jag får jobba mig fram till att komma dit jag vill...

mariabo

om vardagsting helt enkelt.

RSS 2.0