Efter att ha undersökt honom så var det uppenbart att han slagit i stortån någonstans någongång. Den var blå och han hade ont! 

Självklart blir man orolig men eftersom han kunde vicka på tårna kunde vi snart konstatera att tån inte var bruten iallafall! 

Morgonen därpå var smärtan som bortblåst och har fortsatt så.

Den blå tån blir dock mer och mer mörk i färgen och troligen kommer nageln så småningom trilla av. Hu! Bara tanken får mig att rysa. 

Jag jobbar inom akutsjukvård och får se en hel del, men när det kommer till Maria som privatperson är jag ganska känslig för vissa saker, t ex att sonens nagel kommer troll av. Man kan ju tycka det är fjantsak att ens bry sig om men lite otäckt är det allt.

Likaså när det handlar om matlagning med rått kött. Där backar jag direkt och lämnar med glädje över ansvaret till maken. Tack o lov att han gladeligen lagar mat i vårat hem. 

När jag arbetar tål jag nästan vad som helst. Jag iklär mig min yrkesroll och har inga större begränsningar oavsett hur obehagligt vissa saker kan vara. 

Tack o lov har vi fått olika gåvor här i livet och kan därför komplettera varandra så väl.